I veckan hämtade vi ut den nya bilbarnstolen till Knut (vi hyr från If), en massa olika delar som skall sättas ihop och en tjock instruktionsbok för att veta hur. Knut och Andy rev upp alltihopa och så satte sig far och son för att fixa ihop stolen, dock gav de upp efter en stunds kikande i instruktionsboken, men mysigt såg det i alla fall ut medan de höll på. Knut var nog faktiskt den som var ivrigast:

Har haft en del tid över den senaste veckan, särskilt som jag varit sjuk och missat både träning och Timjan.. Denna tid har dock inte försummats utan spenderats med virknålen i högsta hugg. Har blivit lite vantar till både Knut och hans lilla kusin Nova och så en liten Barbapapa till Nova också :-) Andy tyckte den var så skojig att han beställde en till hans kompis som nyss fått en liten Oscar..




Knut kryper omkring i sina nya vantar innan vi skall bege oss ut på promenad

Okej, jag bara måste få skriva av mig lite om lyckan i mitt liv. Jag förstår inte vad jag gjort för att förtjäna att känna som jag gör nu, hel, lycklig och med meningen med livet ifyllt. Jag har de bästa två killarna man kan ha! Andy som är en underbar pappa och pojkvän, som funnits där även när saker inte varit jättebra, som stått ut och stöttat, som jag kunnat luta mig mot när jag inte kunnat stå på egna ben. Som alltid ställt upp och alltid förstått (i alla fall försökt förstå, vilket är det viktiga). Han har gjort mer för mig än vad man kan förvänta av en partner, och en dag hoppas jag att jag kan återge allting (fast förhoppningsvis inte genom negativa upplevelser, om ni förstår hur jag menar) till honom, i kärlek och vänskap och genom att stå vid hans sida i vått och torrt.
Så gav han oss Knut. Världens finaste och mest underbara lilla unge som står att finna! I alla fall enligt min partiska mening! :-D
Knut gör mig lycklig, jag kan titta på honom och värmen sprider sig i hela kroppen och jag kan inte titta mig mätt! Känna hans mjuka hud och killa hans små fötter! Att göra saker till och för honom är en sann glädjekälla, som jag gärna fortsätter med för resten av hans liv (ja, jag vet, man måste släppa taget när de blir äldre, men man kan väl göra saker fast på andra sätt även då!?) :-)
De där två, vill jag ha vid min sida så länge jag lever!! :-D -älska-

Har ju inte berättat på riktigt, om vår nya familjemedlem! Chilli heter han (så nu är det jag och tre pojkar, känner mig något i underläge) och är en chinchilla. Söt som bara den, och nyfiken på Knut som i sin tur är så nyfiken så jag vet inte vad.
Har velat ha en chinchilla sedan jag var åtta, och mina föräldrar sa "Jamen visst får du skaffa en sådan, men du får spara till den själv." givetvis visste de att jag aldrig skulle lyckas, men så för någon månad sedan frågade min vän Robin om jag ville ta över hans, då han tyckte att han jobbade så mycket så stackars lille Chilli blev försummad, och jag var inte sen att tacka jag, så nu är min dröm uppfylld. Dock visste jag inte att de bajsade så förbaskat, så det är pluttar överallt..


Här försökte Knut mata både sig själv och Chilli med ett höstrå, dock visste han inte hur han skulle göra för att få den på plats...

..VIRKAT! En fin filt till Knut. Tog rätt lång tid för jag gjorde en filt först (långt ifrån klart) som det sedan visade sig att jag gjort HELT felt, så var bara göra om och göra rätt. Onödigt men gör man aldrig fel lär man sig väl inte heller. Och Knut verkade tycka om sin nya filt i alla fall :-)
Så nu kan jag bli en flitig internet-användare igen, nu när jag inte har ett projekt att pyssla med (dock skall jag göra en till filt, men i andra färger, fast det får dröja en sväng).




Glad fis med ny filt


I vagnen med nya filten på plats och höst-outfiten på :-)

Har ju sagt att jag skulle lägga upp bilder så ni fick se de fina hand- och fotavtrycken Knut gjorde på Timjan, så här är de nu: