Badterapi
Förstår inte riktigt vad som hänt. Knut älskar att bada, men så helt plötsligt blev han livrädd för att bada/duscha. Han gallskriker sig genom hela proceduren och klänger sig fast mot kanten och försöker ta tag i mig. Förstår inte vad som hänt, hur det kunde bli så här?
I dag hade vi därför badterapi. Jag satte mig helt sonika i badet tillsammans med honom och så när han lugnat sig lite i min famn, hällde Andreas vatten över ryggen och armarna på honom, han slappnade av mer och mer och slutligen satte han sig själv i vattnet. Men så snart jag rörde på mig var han uppe på benen med armarna om min hals igen. Så helt botad är han inte, vi får helt enkelt ta det lite i taget, bada lite med honom och se till att han får sätta sig när han känner sig redo.
Lite jobbigt det här, vill inte se min lilla kille så himla rädd! Men hoppas att det är övergående, inom en snar framtid, så han kan få njuta av sitt bad igen! :-D
Ute och gå med vagnen.
Jag vet inte om Knut blev lite av Zoey, att hon kunde gå så fritt och fint, för han tog sin lilla lära gå vagn på en liten promenad (varning för stolt mamma!).
Drakbebisen
..fast han är ju förstås ingen bebis längre, i alla fall känns han inte som en.. :-)
Kunde inte låta bli att köpa drakdräkten när jag såg den, har velat ha en jättelänge till Knut..
Leka med flickor i sängen
Knut har äntligen fått visa sina leksaker för en annan bebis, en tjej dessutom! :-D
han var mycket stolt och glömde inte att visa något, inte ens sin säng. Där stod de sedan båda två och sög på varsin del av räcket...
Mammas lilla datanörd?
Jag tror jag har närt en liten datanörd vid min barm. Hans två bästa leksaker är ett tangentbord som han fått och en enhet som skall läsa av tangentbord (eller något sådant). Detta bekräftades när vi var hos min syster och jag fann Knut och syster lekandes såhär: (OBS, bilderna är INTE fixade, detta gjorde han helt själv när han satt hos systeryster)
Givetvis startade han inte spelet själv, men han satte sig sådär när Anna slog sig ner framför datorn med honom.
På dop
För ett par veckor sedan skulle min minsta och nyaste lilla kusin, Johan, döpas. Givetvis var vi på plats för att åskåda och gratta :-) Dock konkurerade Knut ut prästen genom att prata högre och mer, så hon fick snällt lägga om predikan! Men vad skall man göra när man är liten och upptäcker en enastående akustik för första gången!?
